Pärlor från förr: Memories

Vi har kommit fram till fjärde episoden i Defekts höstserie Pärlor från förr, i vilken vi videoledes gör en tidsresa till 1900-talets slut. I vanlig ordning är det Pascal Strüwer som står för digitaliseringen och den här gången tar vi en titt på filmen Memories från 1997.

Memories fotades och redigerades av Pascal själv och innehöll skateboardåkning från bland andra Ali Boulala, Andreas Engelkes, Tobbe Holm, Jimmy Jansson, Pelle Fredell, Amadi Odoya med flera. Om titeln inte får några klockor att ringa kan det bero på att filmen trycktes upp i så lite som tio exemplar och kunde enbart köpas på G-Spot i Stockholm. Med andra ord en raritet som nu äntligen får skåda allmänhetens ljus. Vi tog ett snack med Pascal för att fördjupa oss i ärendet.

Pascal, återigen dags för en episod av Pärlor från förr och den här gången tittar vi på din gamla film Memories från 1997. Apropå titeln, vad är ditt första minne när du tänker på detta tidsdokument?
Höstskating. Vi filmade mycket under hösten. Lite rufft och kallt men kul!

Hur kom det sig att filmen inte trycktes upp i fler exemplar?
Från början var det så här: Jag filmade hela tiden och gick vid tillfället på Kulturama som hade en film- och videolinje. Jag hade aldrig något mål med att göra en färdig film utan jag filmade mest på skoj. Jag klippte ihop allt material ganska fort, sedan hade vi premiär hemma hos Johan Öhlund, bara några dagar efter jag börjat klippa. På premiären var det förutom jag, Andreas Törmä, Tomas Olsson, Andreas Engelkes, Ali Boulala, Adam Karlsson och några mer. Om jag minns rätt. Du kan se hur lägenheten ser ut i slutet av Funsportfilmen ”Sleep”. En riktig skatepad!

Jonas Wiehager tyckte att han kunde kränga några exemplar på G-Spot, så jag gjorde några kopior. Adam gjorde ett omslag och så var filmen klar. Jag hoppas att de som var med blir glada att få se den igen!

Filmen efter, G-spot forever, hade premiör på Skandia med 600 platser! Klassresa…

Fick du något omdöme från handledarna på Kulturama för filmen?
Nej, tror inte jag visade den för dem. Du vet hur det är. I alla år vill man visa hur grymt det är med skateboard för folk som inte skatar, men det är ingen som gillar det. Förutom när det är slams. Det kanske är som för mig att titta på curling eller skidskytte.

Vad, i ditt tycke, är filmens höjdpunkt?
Oj! Svår fråga. Jag tycker att när man ser tillbaka på den så är det nog sammanhållningen som fanns i Stockholm på den tiden som jag minns mest när man ser bilderna. Alla skatade med varandra, hängde och kolla skatefilmer. När vi inte skatade festade vi en del också…

Vi var unga och levde lite för dagen kan man säga. Martin beskrev det hela fint i sin text i boken Sheraton Years.

Av alla produktioner du har bakom dig, hur högt kommer Memories på din topplista?
Personligen kanske högst därför att vi inte filmade för något speciellt. Vi filmade för att jag hade en kamera med mig när vi var ute och skatade. Om någon var sugen på att göra en line eller ett trick så var jag där med kameran. Det spelade ingen roll om det var Ali som var up and coming eller Andreas Engelkes som var helt makalöst bra på den tiden. Det var kul att skata och hänga bara.

Sen blev det en liten film som jag tror uppskattades av de som var med på den tiden. Det finns en viss stämning i den som jag gillar. Ösigt och lite arty à la Stereo.

Omslaget.

Den i texten omnämnda skatepaden. Precis som i mitt gamla pojkrum.